onsdag 9 november 2011

Rutiner, lugn och lite humor

I morse var allt som vanligt igen, sonen kunde titta på sitt inslag på TV:n vid utsatt tid - ordning på torpet igen och det är ju bäst så. Så morgonen flöt på här och inga större incidenter var på tapeten :)
Nu i eftermiddag efter skola och fritids har han varit mycket lugn och harmonisk! Jag njuter! Tror nog han tycker det är skönt när skolan dragit igång igen och allt är som det ska.

Det oroliga hos sonen igår berodde säkerligen på att täcket inte var användbart direkt när han kom hem från skolan som jag lovat. När han fick det lite senare så kom lugnet tillbaka hos honom. Med tanke på täcket så fick jag en kommentar ang. det igår. Carolina skrev bl a så här: 

"Måste få fråga om täcket, var det något speciellt eftersom du var tvungen att tvätta det? Min son är också väldigt "täckig".. ;)
Och man tvättar det inte bara så där..."


Tack för din kommentar, jag tycker själv att den är intressant. Jag har alltid funderat på om det här med att vara "täckoman" har med diagnoserna att göra?? Jag är väl nästan säker på att det är så, tror att han känner sig trygg med att vira in sig i något.... Men det var ju inte riktigt det som frågan gällde..... Sonen är van vid att vi tvättar täcket. Det är aldrig populärt att vara utan det så jag försöker göra det när han åkt till skolan och så att det är torrt när han kommer hem. Detta täcke tvättas minst varannan vecka inför korttidshelgen. Nu blev det dessutom en extra gång ganska snabbt efter att det blivit tvättat, eftersom han fläckade ner det. Han råkade lägga sig på mitt smink.... och han gillade inte doften av det :) Han är väldigt doftkänslig.
Så ligger det till här, men jag förstår att det kan vara jobbigt att få tvätta ett älskat täcke! För många barn ska det säkert ha sin bestämda doft som inte får tvättas bort.




Här sitter man och tänker på täcket - det gör mig ännu tröttare nu, för trött är jag. Det ska bli ett tidigt sänggående för mig idag har jag bestämt (få se om jag lyckas). Idag har jag stirrat på en massa siffror på jobbet så det känns som ögonen glöder, samtidigt som jag sprungit emellan och försökt lära en annan person en liten del av mitt jobb. Men jag ska INTE klaga - jag får ju åka till Japan! Men innan jag hoppar ner i sängen ska jag och mannen titta på "BRON", en av de bästa TV-serier som gått tror jag. Tycker att huvudrollsinnehavaren är för underbar. Henne har vi satt diagnosen Asperger syndrom på, helt klockren sådan men en aning tillspetsad för humorns skull. 

Innan jag slutar för idag så måste jag bara berätta... blev så full i skratt igår! Mannen talade om att han köpt två större minnen (till kamerorna). Sonen är snabb där och säger "Har du så dåligt minne så du behöver köpa nytt?" Jag tycker sonen börjar få en härlig humor! "Lärarna har det inte lätt med mig", sa han sen. ☺ Nej, det tvivlar jag inte en sekund på ☺ Jag skrattade gott åt honom. Härligt när han är på skojhumör ☺☺☺

Jag önskar er alla en skojig kväll ♥

3 kommentarer:

J sa...

Hej, jag ville bara fråga... Om man som vuxen misstänker att man kan ha någon diagnos av något slag, vart kan man vända sig då?

Carolina sa...

:) Tack för ditt svar.

Må bäst! KRAM

Mamma Z sa...

Ha ha..skön humor :-)
Ibland kan det verligen komma små underfundiga skojigheter..

Gläds så med er och den tripp ni snart står inför :-) och att den verkligen ÄR genomförbar!!
Jag skall snart sitta med vår överklagan kring assistenter..men gud så det tar på krafterna..så tacka er lyckliga stjärna att ni fick någon på både komunen och FK som greppade direkt vad det handlar om och inte såg de små små detaljerna som vi nu går bet på..

BAMSEKRAMEN