Tungt

Vet fortfarande inte om jag vågar skriva nåt här, det kan lätt bli fel. Men jag måste ändå berätta att vi står och stampar när det gäller lösning på det problem som uppstått. Det har blivit en del telefonsamtal efter det där mötet vi hade i onsdags och det tunga beskedet i torsdags. Mannen har fått dra det tyngsta lasset, eftersom jag inte varit på hugget. Men även han är sliten... ❤

Helgen har väl inte varit direkt munter, även om vi försöker låta bli att gräva ner oss. I det här läget har "lillebror" fått ta mycket skit av mig, speciellt igår. Sorry för det. 😒 ❤ Men ibland behöver det ut en massa och det är skönt att det även finns någon utomstående som kan ta emot det på rätt sätt och som försöker förstå.

Om inte vår situation löser sig och om det vill sig riktigt illa (vilket ligger nära till hands), så kanske kommunen har kostat på en dyr och bra bostadsanpassning, men till ingen nytta om vi föräldrar inte orkar pga den nya situation som utvecklar sig.... Men det där försöker vi låta bli att tänka på, vi måste tro på att det finns en lösning på denna "bagatellsak", men som kan få så enormt stora konsekvenser!

Kan säga att min sjukdom tog ny fart i slutet på förra veckan efter att jag i ett par veckor trott att det var på väg att vända. Hade förhoppningar om att jag inte fått värsta sorten av den, men nu tog den alltså ny fart. Inte konstigt med en sån vecka med ödesdigra besked. Ett stort bevis på att den är stressrelaterad (men det visste vi redan).


Ikväll har jag och ett par tjejer till, en utflykt inplanerad sen länge. Och jag ska iväg om jag så ska krypa fram! Jag ska försöka koppla bort vardagen. Men jag kan erkänna att jag ger mig iväg med skräckblandad förtjusning, haha.... 😏

Kram på er 💗