KAOS

Förra veckan var som sagt en riktig skitvecka, både på Turbofronten och privatfronten. Denna veckan har rullat på och vi hoppades på en mycket bättre vecka. Efter allt som hände förra veckan, så stålsatte jag mig och försökte hela tiden tänka positivt. Men jag såg på mannen att han tyckte det var jobbigt, så jag försökte peppa honom en del. När saker inte blir som vi planerat och trott på, så gäller det att ta nya tag och kämpa vidare.

Efter det negativa beskedet som vi fick på fredagen, så reste mannen bort över helgen. Dålig timing när vi behövde prata en hel del, men vi fick båda tid att fundera på var sitt håll då. Det gick ju det med. Jag hade satt in extern assistent under hela lördagen så jag var lite fri. Först träffade jag en del vänner på fm och under em blev det avkoppling på hög nivå. Tack finaste C för att jag fick komma och våldgästa med så kort varsel. Sen blev det en avkopplande fotorunda - SOM jag längtat efter den här stunden!!

Fotorundan gick som vanligt över stock och sten och jag vet aldrig vart jag hamnar. Spännande är det! Jag hade funderingar på att åka till "svansjön" men struntade i det då jag tyckte det låg lite åt fel håll och långt bort. Men jag hade turen att ändå stöta på svanar - ca 10 stycken t o m!! Där och då stiftade jag bekantskap med en annan som var ute och fotade. Vi kommer säkert att träffas fler gånger och åka på nån fototur tillsammans.

Som sagt - sen har den här veckan rullat på och jag och mannen har pratat och diskuterat så mycket vi bara kunnat och haft tid till. Vi såg fram emot denna helgen då vi skulle få avlastning i o m att det är korttidshelg. På torsdagen rullade jag in till stan på em och uträttade en del ärenden. Sen hade jag precis börjat med ett allvarssnack med "lillebror" i luren, jag behövde prata med honom om veckans allvarliga händelser och mannen tyckte det var hög tid, men vi hade inte hunnit tidigare. Då brakar det loss på korttids - och det blev ett ordentligt kaos. Fram och tillbaka i luren med "lillebror" samtidigt som andra ringde och/eller smsade. Turbo, personalen på korttids, chefen för korttids, mannen - ja, allt och alla. Och där var den lugna torsdagen slut och pulsen gick upp till max....

Stackars Turbo! Ett MEGAutbrott (och det ordet räcker tyvärr inte till)... det var väl inget som någon av oss tänkt att det skulle bli. Varför kan det inte bara funka?!? Stackars Turbo! Stackars personal och stackars alla inblandade! Men en STOR eloge till den personal som jobbade med Turbo och som stod pall detta och agerar på ett föredömligt sätt mitt i det enorma kaoset! Och jag ska poängtera att Turbo ALDRIG får utbrott om det inte är något som triggar honom. Här hade personalen kontaktat mig innan det utbröt, för han läste av Turbo och förstod att han var orolig. Sen small det rätt snabbt efter det, och det var rejält kan jag säga...

Sen blev det många samtal och många sms och mycket fixande och donande fram och tillbaka. Jag kan lätt erkänna att hjärnan går på högvarv (vilken avlastning.. 😉) Och samtalen och smsandet fortsatte under gårdagen (fredagen) innan vi kommit fram till en tillfällig lösning på problematiken. Det gällde ju att få tag på rätt chefer i kommunen, och när man inte får det så får man gå högre upp i ledet... Men usch, vad det tar på krafterna, ett sånt där dygn! Och jag förstår att personalkillen var trött efter dygnet.
Ja, ja, nu fortsätter helgen och jag hoppas att det BARA blir trevligheter på schemat under återstoden av helgen - får man hoppas på det?!?

Kram på er 💗