Jobbiga underskrifter

Det känns som det är mötenas vecka, denna vecka. Flera möten är inbokade och de gäller Turbo på ett eller annat sätt. Ett av mötena är ansträngande, ett är spännande och ett tredje är trevligt och intressant. Men ett möte i taget.... idag klarade vi av det ansträngande mötet.

Vi hade tid på banken så jag och Turbo gick dit på em. Inför hans 18-årsdag behövde vi fixa id-kort och även öppna ett konto i hans namn. Att följa med till banken är förstås ansträngande för Turbo, men det måste ju göras. Måste ge en stor eloge till den bankpersonal vi träffade. Hon kände visserligen till Turbo sen innan (en gammal klasskompis mamma), men det är ändå många år sen de träffades och visst var det med beräkning jag ringde och bokade tid med just henne. Hon tog honom suveränt bra och vi fick t o m komma efter att banken var stängd.

Allt gick förvånansvärt bra och Turbo skrev snällt på sina papper. Men vi hade tränat innan! Och vet ni - jag fick en förklaring till varför han tycker det är så jobbigt att skriva sin namnteckning på papper och den förklaringen var inget någon kunnat räkna ut! Han går nämligen i taket så fort det blir prat om att han måste skriva på nåt. Någon under hans skoltid har sagt till honom att en namnteckning ska man göra så speciell som möjligt så den blir svår att förfalska!! Har ni hört?!? Inte lätt att ta ur honom en sån sak! Man kan ju inte krångla till en namnteckning på det sättet och jag förstår att han grubblat på hur han ska skriva för att den ska bli svår för andra att förfalska!

Skönt att det mötet är avklarat iaf. Nu laddar vi om till andra möten under veckan och så hoppas vi förstås på att Turbo ska återfå sitt lugn och den harmoni som just nu saknas....

Kram på er ♥