Lugnt idag också! Lämningen i morse på "fritids" gick lika bra idag med. Mmm, jag njuter och är glad! Alla i familjen blir ju påverkade av hur sonen mår. Mår han bra och är lugn så kan man slappna av lite, även om man ändå inte lever som andra familjer som är utan diagnoser. Men mår sonen dåligt så måste vi alla gå på tå hela tiden, passa varenda ord man säger eller allt man gör måste noga övervägas. De här fina dagarna vi haft nu så känner jag att hjärnan inte är lika stressad som den brukar vara - härligt!
Den dagen han kommit ifrån sina utbrott (om han nu gör det nån gång), är det så här lugnt och skönt det kommer att bli då...? Man börjar ju fantisera om den tiden, men vi vet ju inte hur han kommer att utvecklas. Jag har ändå berett mig på att det kommande året inte ska bli bättre än föregående år. Detta p g a att han nu är en bra bit inne i puberteten och att han går sista året (6:an) på sin skola. Det kommer säkert att bli en massa prat i klassen om framtiden under året och det kommer med all sannolikhet att oroa sonen. Men, men... vi får se vad som händer...
Efter "fritids" idag så tog jag och sonen den vanliga cykelturen. Jag önskar jag hade mera tid och ork att få träna upp min kondition. Skulle verkligen behövas för nu när sonen har min cykel så kommer han upp i mycket högre fart och jag har ibland svårt att hänga med. Under cykelturen såg vi en konstig bil som jag lyckades fånga med mobilkameran.
Lugnt här hemma nu med, just nu kollar han på nätet efter nåt svårt att bygga av lego. Assistenten hade fått sig en lektion i legobygge idag av sonen, så de hade byggt en hel del. Få se hur länge den här "flugan" håller i sig. Det är i alla fall lugnt, tyst och fridfullt i hemmet när han bygger - så länge inte utbrotten kommer. Tänk, tänk, tänk om de kunde försvinna ur vårt liv...!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar